Miljögifternas samhällspåverkan
Som tidigare nämnt har vi noterat att miljögifterna skadar ekosystem och naturen ganska kraftigt. Men hur påverkar de samhället? Detta tänkte jag reda ut i veckans inlägg.
För det första: skadar miljögifterna en av människornas viktigaste funktion: att kunna fortplanta sig. Djurens förökningsförmåga minskade tydligt på 1960-talet, och antalet ungar per djur blev allt färre. Därav kunde man konstatera att miljögifternas ökade förekomst och de färre förekommande ungarna hängde ihop. Många många exempel ifrån djurvärlden tyder på att detta inte bara är en korrelation utan har ett samband. Vad man nu börjat konstatera är att liknande exempel kan efterliknas hos människor. Självklart är inte miljögifter den enda anledningen till svårigheter för fortplantning, men det är fortfarande en bestående del. Man har mätt att antalet konstgjorda befruktningar har ökat tygligt, idag är ca ett barn i varje skolklass skapat via konstbefruktning. I Danmark har man mätt upp dubbelt antal. När konstbefruktningen ökar, påverkar det inte bara individen som ett traum, då barnalängtan kan knäcka en hel del människor. Konsbefruktning kostar även samhället en hel del pengar då det är en dyr behandling. (1)
Miljögifterna kan även ge upphov till många sjukdomar. Något forskarna har starka bevis för är ökad risk för cancer, eftersom exponering av flera ämnen som klassas som miljögifter har ökat. (2) (Man har bland annat kunna konstatera genom studier könshormoner kan samverka med carcinogena ämnen, alltså att män lättare drabbas av cancer via miljögifter än kvinnor. Enligt experiment gjorda på Karolinska Institutet på möss fick 69% fler av hanarna än honorna cancertumörer. Internationella studier visar liknande ökning hos män i jämförelse med kvinnor runt om i världen. Bland annat bukspottskörtelcancer var en av de dominernde tumörerna bland hanar. Man konstaterade även att inflammatorsfaktorn ATX ökade genom kemikalierna som samverkar med testosteron.) (3) Hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-dabetes och allergier som ökar i takt med exponeringen har forskarna även starka bevis för. En hypotes är också att ADHD, autism och andra nervutvecklingssjukdomar skulle öka i takt med den ökade eponeringen av tungmetaller och kemikalier. Däremot saknas det riktigt starka bevis för detta. Man har även idéer om att de ökade sjukdomarna som har med hjärnan och dess funktion att göra kan ha en koppling till den ökade mängden miljögifter. Vad man har konstaterat är att inlärningssvårigheter hos barn kan bli en följd av stora mängder PCD och tungmetaller. (4) Allt detta är problem som i längden kan komma att bidra till stora konstnader för samhället. Behandlingar mot cancer, hjärt-/kärlsjukdomar, diabetes typ 2 kommer behöva finansiering precis som att barn med inlärningssvårigheter kräver egna lärare, vars utbildning och yrke ska också ska finansieras av samhället. Man har börjat ifrågasätta om speciella regler ska sättas upp i arbetslivet - med tanke på cancereffekt och risk för skador på foster? I vilka yrken kan kön vara viktigt att ha i åtanke? (Då de olika könen, som tidigare nämnt, påverkas olika)
Vad leder ökade sjukdomar till? En ökad bekostnad för läkemedel i samhället. SVD publicerade häromdagen en artikel som diskuterar att kostnaderna för nya läkemedel som bara blir dyrare och dyrare och som överstiger vår ekonomiska tillväxt. Glädjande nyheter om förbättrade läkemedel gör att folk inte riktigt kollar upp all fakta; det kostar för mycket. Alla delar av sjukvården har på så vis inte råd att bekosta dessa läkemedel, vilket väcker en jämlikhetsfråga: vilka får och vilka får inte? Enligt artikeln kostar de nya läkemedlena runt 1 miljon kronor per patient per år. (5) Cancerfonden beskriver detta genom att säga att vi sätter "En prislapp på ett liv" (6) Läkartidningen skriver att cancermedicin kostar européer 1100 miljarder kronor. För att sätta dessa siffror i perspektiv kan vi jämföra med Sveriges bruttonationalprodukt som är 3500 miljarder kronor. (Självklart skiljer sig skillnaden mellan länder men i det stora hela är det en stor kostnad) (7) Som grädden på moset på denna information har man också konstaterat att fler barn drabbas av cancer, trots den ökade livsstandarden. (8)
Utöver detta har man även kunnat konstatera att miljögifter kan leda till ökad fetma. Man har gjort studier och sett att de som varit mest överviktiga är de som har haft mest miljögifter i kroppen. Studien började, precis som med befruktningsstudien, genom studering av djur, främst fiskar. Man konstaterade att de djur som var fetast i sin tur hade högst halt av miljögifter i kroppen. Och numera har man även kunnat konstatera att miljögifter gör människor feta. Av en studie gjord på 1000 svenskar i 70-årsåldern, 50/50 av män och kvinnor, där man tagit blodprover och kollat mängd kemikalier och gifter har man sett att sambanden är tydliga. Ju mer överviktig en person var, desto högre halt av miljögifter fanns i blodet. (9) Miljöforskning formas skriver att miljögifter bidrar till bukfetma och att det "Hos äldre kvinnor och män med höga halter i blodet av det mycket svårnedbrytbara miljögiftet PCB-189 sker inlagringen av fett företrädesvis inuti buken, en typ av fettbildning som är mycket farlig för hälsan." (10) Fetma som samhällsproblem är något som bidrar till ännu mer samhällskostnader. Behandling mot fetma beräknas enligt en studie gjord 2003 ta upp 2 procent av vår totala sjukvårdskostnad, vilket motsvarar ungefär 3 miljarder kronor. (11)
/Erika
Källor:
1,2 & 4: forkning.nu
5: SVD-artikel
10: miljöforskning.formas.se 2